Har i alla fall lyckats dra på mig diabetes, och eftersom fastevärdet inte gick att få ner, oavsett hur många timmar jag fastat, så har jag fått börja med insulin till kvällen. Till mammas stora förtjusning. "Du kommer gå upp i vikt av insulinet" "Det kommer bli svårare att bli av med diabetesen om du börjar med insulin", med andra ord en massa gammal förlegad "kunskap". Och oavsett så måste det ju vara bättre att bebis mår bra?

Om 6 dagar, v 34+6, plockade dom ut Elias, för snart åtta år sedan. Så jag har ingen aning om hur det är att vara gravid sen. Har ingen aning om hur saker ska kännas eller inte osv osv. Försöker förlita mig på att kroppen sköter allt sånt, men det är jobbigt att inte ha kontroll. 

Sista nödvändiga grejen till lillebrors ankomst är babyskyddet, som finns att hämta på posten idag. Jag hoppas ju att han kommer lite tidigare, även om det känns skönt att veta att jag med största sannolikhet inte kommer gå över tiden pga diabetesen. Men nångång under hockey-vm kanske, så man har nåt annat att sysselsätta tankarna med under förlossningen? 😆